Out with a bang

Dagen avslutades med en redig rökbomb signerad Robert. Effektfullt!

De sista experimenten

Sofia och Elsa håller på att blanda samman en Jenka-ester. Tydligen luktar det som varm Pommac!

Nu testar vi smärtgränserna!

Gymnasiegruppen i Lund ägnar hela den andra veckan åt temat Försöksdesign. Målet är att gruppen ska träna sig i att besvara vetenskapliga frågeställningar och bygga upp riktiga experiment. Med andra ord: vid veckans slut ska de vara fullvärdiga forskaren! Teori kombineras med praktiska övningar där de fem labbgrupperna genomför vetenskapliga försök som de själva designat.

Under tisdagen fick gruppen frågan om salvan Xylocain (med den aktiva substansen Lidocain), som säljs på apoteket som smärtlindrande, verkligen är smärtlindrande. Helt enkelt: lindrar Xylocain smärta? Grupperna designade var sitt försök och utbytte sedan idéer och gav varandra konstruktiv kritik genom s.k. Peer review (en mycket vanlig metod för att kvalitetssäkra forskning som används i hela världen). Under eftermiddagen genomfördes försöken framgångsrikt och händelseförloppet kan ses på bilderna nedan.

Resultatet? Grupperna kom fram till….

RTE1 – The Gene

Som sagt har Daniel och Oskars grupp idag försökt fastställa huruvida olika växter de samlat in innehåller en viss gen. Vi tänkte vi skulle förklara lite mer i detalj hur det går till. Vi letar alltså efter en viss gen och gener definieras utifrån de kvävebaser i DNA-strängarna som de består av. Vår gen, kallad RTE1, innehåller följande kvävebassekvens:

ataaacaacc aaaggttcat tgtacctttc tccattgtct tcaatgaatt cctaaaacta gaagaagcgt tactttagaa aaccaattat aaaaatctcc tctttcttca tcaaattcca caaagcatca gtttcttctc cttctccaag ctctcgcatc actttcatcg atttttcctc tctgcgtcga tccttcagac atcggcgtcg gagtttccga caggaatcta aaaatgtcac gtggaagagg agttcctatg atggacctga aacgaagtta tgatgttgaa gacagggtgg tgtccgtgtc tataccatca ataatcgaag ctgatgaggc tgatctgtgg ccactacctg agattgatac caagaagtcg aaatttcctt gctgtatagt ttggactcct cttcctgttg tctcttggtt ggctcctttc attggtcata ttggactttg cagagaagat ggagtcattt tggactttgc tggatctaac ttcatcaatg ttgatgattt tgcatttggt cctcctgctc gctatctcca actcgataga accaagtgtt gcttaccacc aaatatgggt ggacatactt gcaagtatgg attcaaacac accgactttg gaacagcgcg tacatgggat aatgcactga gctcgagcac acgtagcttt gagcataaaa cctacaacat cttcacttgt aactgccatt cgtttgttgc aaactgtttg aaccgtcttt gctatggtgg ctcaatggag tggaatatgg tgaatgttgc tattttactt atgatcaaag ggaaatggat caatggttca tcagtagtcc gctcgtttct gccatgtgct gtggtcacgt ctttgggggt ggtgcttgtc ggctggccat tcctcatcgg tctctcttcg ttctcgctac tactctttgc ctggttcata attgctactt actgttttaa gaacataatt acttgaagca gtatgagaga aatataaata tgatgtatca ccaaaattat gttaatctta agaattgttc tcttt

Vad man gör sedan är att man tar en bit av en växt och finfördelar den. Sedan separerar man DNA:t från växtdelarna genom att dels behandla det med olika kemikalier och sedan centrifugera det.

Sedan kör vi en process som kallas Polymerase Chain Reaction (PCR). Genom att använda en så kallad primer kan vi bestämma vilka delar av det DNA vi samlat in som vi replikerar. Om den gen vi söker finns i den växt i analyserar kommer PCR processen leda till att vi kopierar denna gen massor med gånger. I eftermiddag skall vi se reslutatet, förhoppningsvis har vi hittat något intressant!

Luminol på film!

Wow!

Anna och Oktay demonstrerar så kallad Luminoloxidation. Det verkar som att vi har en vinnare i kampen om starkast ljussken!

Äggstra bra

Gruppen som skall börja 7:an och 8:an har idag kastat ägg och försökt att få dem att inte gå sönder. De kastade dem från översta våningen i kemihuset och var tvungna att använda fallskärm. Spänningen var olidlig. Vissa överlevde medan andra ägg mest blev klägg…

Flower Power

Idag har det gått hett till i labbet på morgonen. Erik, Robin och Mikael vill alla vara först med att få extrahera växt DNA. Målet idag är att med hjälp av PCR och primers undersöka om våra växter har en specifik gen. Låter det avancerat? Det är det, men som tur vad har vi grymt intelligenta elever!

Hela labblaget

Algoritmer och hur vi fungerar

Idag har vi pratat om algoritmer. algoritmer finns överallt, även om vi inte tänker på det. En algoritm är egentligen en beskrivning av en process. Vi har bland annat diskuterat hur man gör när man svänger samt hur man sorterar tal. Det har visat sig att även enkla sysslor består av många komplicerade operationer och att det inte är så lätt att programmera tex spel.

På bilden ovan funderar eleverna över hur man gör när man svänger. Alltså, när man går, hur gör man för att ändra riktning? Fundera på det lite. Det är inte så självklart som det kanske först kan kännas, utan är rätt komplicerat.